319.- Hormonpionjären, del 1 med Hilde Löfqvist
Bioidentiskt progesteron är godkänt för behandling av klimakterieroblem i många länder, men inte i Sverige. Varför?
Gynekologen Hilde Löfqvist, med sitt omfattande internationella nätverk, har varit en banbrytande kraft inom klimakterievården i Sverige. Hennes djupa förståelse för hormonterapi och förmåga att verkligen lyssna har gett otaliga kvinnor deras livskvalitet tillbaka. Kvinnor har sökt sig till henne för hennes eftertraktade expertis, vilket vittnar om hennes betydande inverkan inom området.
I två avsnitt talar Åsa Melin med Hilde om läkarens utsatta roll och ansvar, varför en enskild läkares inställning och beprövade kunskap är avgörande trots uppdaterade riktlinjer. Hur man inom vården lätt kan bli utsatt när man försöker förändra, och hur hon fått ta emot kritik från kollegor och hur det kan vara så trögt att sprida forskning och olika behandlingsformer trots uppdaterade riktlinjer.
Idag är kvinnor ofta mycket pålästa om klimakteriet och pratar med sina väninnor. På samma gång som det givetvis är en mycket positiv utveckling kan det finnas en risk. Vi är alla olika och det som passar den ena behöver inte passa den andra. Hormoner är potenta saker och inget som man skall experimentera med själv.
Hilde beskriver hur klimakterievården har utvecklats under 2000-talet. Den omtalade WHI-studien kom 2002 och påverkade starkt förskrivningen av östrogen. Men 2005 kom en betydande fransk studie som visade fördelarna med bioidentiskt progesteron för hormonbehandling i klimakteriet. Särskilt vad gäller risk för bröstcancer. Trots detta finns det fortfarande inget bioidentiskt progesteronpreparat godkänt i Sverige. Detta i skarp kontrast till praxisen i andra länder.
Denna tveksamhet att anamma nya metoder från utlandet har lett till att vi i Sverige begränsas av de behandlingar som är godkända och tillgängliga här. Det finns möjligheter att förskriva bioidentiskt progesteron för vissa tillstånd, men inte för menopausbesvär. Om en läkare ändå förskriver ett bioidentiskt preparat läggs hela ansvaret på den individuella läkaren.
Hilde påpekar också att klimakterievården ofta hamnar i skymundan inom primärvården. Att man bestämt att klimakterievården skall ske inom primärvården är problematiskt. Det kan tyda på en underskattning av komplexiteten i att behandla klimakterieproblem. Primärvårdsläkarna kan och borde vara en bra bas, men de har idag mycket att ansvara för och då blir klimakteriekunskaperna lidande. Det finns litet tid. Inom primärvården behövs en utbildning inom klimakteriebehandling. Bättre samarbete mellan gynekologer och primärvårdsläkare. Ett intimt samarbete mellan kompetenserna.
Hilde har kommit att intressera sig mycket för stress och hur det både påverkar och kan vara en konsekvens av klimakteriet. Många kvinnor är stressade runt klimakteriet och är känsliga för hormonsvängningar. De kommer in i klimakteriet och då kommer allt på en gång. Hormonerna sviktar. Psyket är instabilt. Maken förstår inte. Barnen krånglar. Man tappar sugen på jobbet. Man sover dåligt. Allt blir pannkaka!
Om vi lär oss om vårt stress mönster och ser det mer biologiskt, kommer vi att lära mer om oss själva. Man skall mogna och det blir man genom kunskap om sig själv.
Länkar
Tidigare avsnitt med Hilde Löfqvist värda att lyssna på är avsnitt 22 Bioidentiska hormoner och progesteron, avsnitt 106 Hormonkarusellen, avsnitt 107 Frågor om hormonbehandling, avsnitt 135 Så börjar det, avsnitt 143 När hormonerna lugnat sig, avsnitt 169 Förklimakteriet och östrogendominans och avsnitt 298 När klimakteriet går över
Följ Hilde Löfqvist
Läs om den franska studien om bioidentiskt progesteron.