322.- Uppföljningsfrågor med Naomi Flamholc
När det gäller frågor om hormonbehandling är det centralt att förstå skillnaderna mellan syntetiskt gulkroppshormon eller gestagen och bioidentiskt progesteron. Och vad är ”bäst”? Syntetiska gestagener har ofta setts som sämre alternativ jämfört med ”naturliga” bioidentiska hormoner. I själva verket finns det inga konkreta belägg för att det ena är bättre än det andra. Valet är individuellt och bör grundas i den enskilda kvinnans behov och respons på behandlingen.
Läkaren Naomi Flamholc talar om hormonbehandlingar. Fakta och skrönor. Hon ser inte någon anledning att inte använda hormonbehandling för att lindra klimakterieproblem där det är möjligt. Men hon betonar vikten av att besluten tas med full kunskap. Varje behandling är individuell. Den lösning som passar den ena passar inte den andra. Om det inte finns vetenskaplig evidens, vilket det inte alltid finns, skall det finnas beprövad erfarenhet. ”Freebasea” inte! Det kan vara farligt att själv prova behandling på förslag från väninnor eller nätet.
När det gäller att avsluta hormonbehandling finns det ingen vetenskaplig evidens som stödjer att nedtrappning skulle vara bättre än att sluta tvärt. Kanske kan det psykologiskt kännas lättare att trappa ner. Vissa kvinnor kan välja att sluta tvärt medan andra föredrar att trappa ner. Men det är mer psykologiskt. Vad som passar en bäst.
Med ålderns rätt kan det bli nödvändigt att justera behandlingen och administreringsformen. Vi förändras. Det är därför viktigt att hålla en kontinuerlig kontakt med vården. Ta som vana att göra en gyn-undersökning varje eller vartannat år. Speciellt om du använder bioidentiskt progesteron bör du kontrollera slemhinnan med jämna mellanrum.
Så, hur länge bör man fortsätta med behandlingen? Tidigare rekommenderades en femårsgräns, men den har nu tagits bort till förmån för en individuell bedömning. För kvinnor som mår bra av sin behandling och upplever en förbättrad livskvalitet finns det ingen anledning att sluta, även om behandlingen överstiger fem år. Dock är det viktigt att vara medveten om att risken för bröstcancer kan öka något (med ca 0.2 – 0.3 %) efter denna tidsperiod.
Hormonbehandling har fördelar vad gäller hjärta- och kärlsjukdomar, men den bör inte användas profylaktiskt om man inte har några klimakteriesymptom. Det är inget skäl att fortsätta en behandling.
I dag är det problem med restnoteringar och preparat som är slut hos leverantören. Det går inte att ersätta med andra preparat hur som helst. Det finns inte enkla kopior av alla hormonpreparat. Vi kan inte bara byta rakt av. Tyvärr måste vi därför ofta göra en ny bedömning. Glöm inte att hormoner är potenta saker! Experimentera inte själv. Håll nära kontakt med vårdgivaren.
Du får också höra om Veoza, ett nytt icke hormonellt läkemedel, som kommer kunna göra skillnad för den som inte vill eller kan ta hormoner. Detta nya preparat kan komma att ändra hur vi ser på klimakteriebehandling.
Länkar
Lyssna gärna tillbaka på tidigare avsnitt med Dr Naomi Flamholc 248 Klimakteriesymptom och behandling, avsnitt 283 Sexuell hälsa, underliv & testosteron, avsnitt 295 Lyssnarfrågor. Vi refererar också till avsnitt 301 med Natalia Cruz och 306 med Angelica Lindén Hirschberg.
Restnoteringar kan du söka status på via Läkemedelsverkets hemsida
Läs mer om det nya hormonfria läkemedlet Veoza på Fass
Läs mer om risken för bröstcancer med hormoner i Vårdfokus och nedan studie
Forskningsstudier relevanta för avsnittet hittar du på Breast Cancer Research
På JAMA Network
och på National Library of Medicine