Tidigt klimakterium

tidigt förklimakterium sanne gottliev
331.- En kraftfull fas med Sanne Gottlieb

Att ställa rätt diagnos på tidigt klimakterium kan vara svårt

Sanne Gottlieb, en nyutexaminerad sjuksköterska och författare till ”Menopause mamas”, är en stark och färgstark förespråkare för att förändra hur samhället ser på klimakteriet.

Sanne kom själv tidigt, 38 år, in i förklimakteriet. Fast det förstod varken hon eller hennes läkare att det var frågan om. Hon mådde sämre och sämre. Efter flera år konstaterade en läkare till slut att hon nog var i klimakteriet. Ett tidigt klimakterium.  ”Har du fått alla barn du vill ha?” ”Ja”. ”Det var ju bra. Tack och adjö.”

Under flera år mådde Sanne mycket dåligt. Till slut fick hon kontakt med en gynekolog som hjälpte henne att börja med hormonbehandling. Problem och symptom försvann och livet kom tillbaka.

Sanne konstaterar att kvinnor alltför ofta blir missförstådda av läkare eftersom dessa helt enkelt vet för litet om klimakteriet. Och inte bara läkare. Få kvinnor vet att symptomen ofta börjar komma redan mellan 40 och 45.

Man har hört om olika klimakterieproblem och symptom men kopplar inte ihop de problem man har med klimakteriet. Har man symptom som vallningar och blödningar kanske. Men är symptomen andra, som dålig sömn, nedstämdhet, värk, hjärndimma osv är det sämre.

Om man i Sverige kommer in i ett tidigt klimakteriet innan 45 skall man få hormonbehandling åtminstone fram till normal menopaus dvs 52. Viktigt för kvinnans allmänna hälsa som exempelvis risken för benskörhet.

Trots att öppenheten blivit större finns ett motstånd mot att tala om klimakteriet.  På arbetsplatserna är kvinnor rädda för att ses som ett problem. Vissa debattörer – och läkare -undrar varför vi skall problematisera något som bara är en naturlig process.

Sanne argumenterar att vi inte får glömma den tredjedel av alla kvinnor som mår dåligt. Hade det varit en grupp män som haft problem hade man nog sett på det annorlunda.Att inte erkänna och diskutera ser hon som en antifeministisk attityd. Varför skall man inte fixa något som vi kan fixa? Det finns saker vi kan göra för att underlätta.

”Vi har ju pratat och tjatat om me-too skall vi nu prata om klimakteriet?” Jo det skall vi göra!

Sanne älskar hormoner eftersom de har hjälpt henne över en svår tid. Delen kvinnor som använder hormoner i Danmark är ungefär lika stor som i Sverige, dvs ca 10 % vilket är lågt. Igen är det de felaktigt tolkade studierna från 2002 som spökar. Nya studier visar att risken för bröstcancer är väldigt liten. Så varför inte ta den hjälp som finns och må bättre?

Genom att så få trots allt tar en hormonbehandling, blir livsstilsfrågor väldigt viktiga.Vad man äter, vilka tillskott man mår bra av och ett sunt liv. Minimera stress. Lätt att säga men inte alltid så lätt att göra. Man måste vara beredd att göra förändringar i sitt liv.

Situationen i Sverige, Danmark och Norge verkar vara ganska lika.

Lyssna på avsnittet

Länkar

Efter boken Klimakteriesild (2019), är nu Sanne Gottlieb aktuell med boken Menopause Mamas. Du hittar mer info om Sanne på Instagram under @sannegottlieb

I avsnittet nämns Menopause task force i England.

Sanne hämtar inspiration från många håll och rekommenderar läkaren @kellycaspersonmd på Instagram.

Andra avsnitt som kan rekommenderas är avsnitt 330 Norsk övergångsoptimism med Dr Marianne Natvik som ger insyn i Norges klimakterievård och Gynekolog Marie Luterkort berättar och det franska systemet i avsnitt 31 Behandlingsskilnader mellan Frankrike och Sverige