219.- Missförstånd med gynekolog Sarah Nejdet
Rätt diagnos av klimakteriebesvär
Gynekolog Sarah Nejdet hävdar bestämt att ingen skall acceptera att inte må bra. Symptomen på många klimakteriebesvär kan leda till fel diagnos. Exempelvis till kognitiva problem och depression. Det finns alltid en orsak om du inte blir bättre av en behandling. Och ett botemedel. Hittar du det inte själv så sök hjälp!
Alla kvinnor borde ha en grundkunskap om hormoner och om sin menstruationscykel. Sarah möter 35 åriga patienter som inte mår bra och tror att de är i klimakteriet. Trots att de har en perfekt, regelbunden menstruationscykel. Börjar man då titta på hormoner som orsak kommer man fel. Det är något annat.
Att titta på livsmönstret och stress leder kanske mer rätt. Hur lever du? Hur är jobbet? Hur har du det hemma? En långvarig stress kan vara orsaken. Även om vi tycker att det vi gör är roligt så behöver kropp och hjärna ha en möjlighet att återhämta sig.
Men den svajiga fasen kommer också. Är det klimakteriet eller inte? Alla kvinnor börjar känna förändringar. Ägglossningen och mens svajar och det produceras inte tillräckligt med gulkroppshormon, progesteron. Humörsvängningar, koncentrationssvårigheter, blödningar och sömnproblem. Man skall vara observant. Märker man en långvarig förändring i cykeln och i kognitiva symptom som vara en längre tid så bör man söka en gynekolog som kan hjälpa.
En del kvinnor mellan 45 och 50 får diagnosen utmattning. De blir sjukskrivna och tar antidepressiva medel, men blir inte bra. Känner du igen dig så sök en gynekolog. Detta är viktigt. Symptomen på depression och utmattning kan vara förvillande lik de symptom som klimakteriet ger. Kanske är det en hormonbehandling som löser. Inte antidepressiva mediciner. Det är viktigt att få rätt diagnos av klimakteriebesvär.
Mediciner mot depression och ångest kan stå i vägen för vår mentala hälsa. Sarah talar om hur kan man bör tänka kring utfasning, utbyte mot hormonbehandling och vad som indikerar att du får rätt behandling. Sluta inte tvärt. Rådgör med din doktor för att undvika risken för biverkningar.
Nästan alla kvinnor som söker tar upp frågan om sexlust. Frågan om testosteron kommer ofta upp. Det är ett faktum att testosteronnivån sjunker när vi blir äldre. Men att detta är hela huvdorsaken för en minskad sexlustär inte säkert.
Kvinnor är betydligt känsligare än män. Det är mycket som är viktigt. Oro för tonåringar som är ute sent på stan. Gamla föräldrar som fodrar uppmärksamhet. Jobb och hem. Sexlusten hamnar ofta längre ner på to-do-listan. Vår hjärna prioriterar det vi tycker är viktigast just då.
Med detta sagt kan testosteron ge en positiv effekt. Men det är ingen ofarlig hormon. Experimentera inte själv.
Länkar:
Gynekolog Sarah Nejdet arbetar och driver Qvinnolivet i Kungsbacka med filial i Göteborg. Läs mer.
För dig som vill höra mer om vad som händer när hormonerna stillat sig lyssna gärna på gynekolog Hilde Löfqvist i avsnitt 143. Hon talar mer om förklimakteriet i bl a avsnitt 135.
Om du känner behov av att få råd kring hur du kan stötta kroppen för att hormonerna ska få bästa möjliga förutsättningar så finns också mycket att lyssna på. Ett bra avsnitt är 79 med Lotta Lagerqvist. Men det finns mycket mer. Använd gärna sökfunktionen här på hemsidan