Allmänläkarna och klimakterievården

allmänläkarna och primärvården naomi flamholc

212.- Allmänläkaren som vill och kan med Naomi Flamholc

Allmänläkarna och klimakterievården. Vilken roll kan och bör de ha och vad fordras? Som allmänläkare på vårdcentral har Naomi Flamholc kommit i kontakt med en stor grupp kvinnor 40 + som inte mår bra.

Höga krav i familjelivet och i arbetslivet och egna krav leder ofta till stress och att man mår dåligt. Dessutom sammanfaller det gärna med den ålder då hormonerna börjar svaja i perimenopausen.

Primärvården är första linjen hälsovård och skall vara första hjälpen här.  Problemet är att primärvården skall ha ett så brett kunnande. Har man litet otur kan man därför komma till någon som inte har just klimakterieproblem som sitt första ”intresse”. Givetvis talar man mycket mellan kollegor och utbyter erfarenheter men just klimakteriet är ett ämne man talar mycket sällan om.

Styrkan hos primärvården ligger i dess tillgänglighet Allmänläkarna börjar få en viktigare roll i klimakterievården. För att lyckas måste vårdpersonalen ha en bättre och uppdaterad kunskap och arbeta tvärprofessionellt: barnmorskor, primärvårdsläkare, distriktssköterskor, gynekologer.

Fysisk värk, trötthet, psykisk utmattning och rubbade blödningsmönster måste inte bero på klimakteriet. Många av symptomen kan vara orsakade av något annat. Men det krävs att vården sätter på sina ”klimakterieglasögonen”. Startar man därför från en annan utgångspunkt hamnar man i fel behandling. Problem som beror på klimakteriet behandlas med sömnmedel och antidepressiva läkemedel.

Det finns många faktorer som påverkar ens måeende i denna sårbara period. Det är viktigt att lyssna brett. Fråga om symptomen. Men att alltid ha i baktanken när man talar med en kvinna 40 + att klimakteriet kan finnas där som orsak. Fråga om gynekologiska symptom.  Men lyssna brett: är det sköldkörteln? Är det järnvärdena och blodstatus? Är det stressrelaterat? Uteslut andra orsaker.

Kvinnor i klimakteriet har ofta inte förstått och är osäkra på diagnosen och vad de fått utskrivet. De känner sig osäkra och tar inte medlen. Ett tecken på detta är alla de forum och diskussionsgrupper sim finns på sociala medier där klimakteriet stöts och blöts. Detta förekommer inte för någon annan ”sjukdom”. Men var försiktig. Det är frågan om potenta läkenmedel där man inte bör styras av ett FB-forum.

Naomi Flamholc är också grundare till en digital klimakterietjänst som heter Womni och hon berättar hur denna tjänst kom till genom ett forskningsprojekt och varför det är viktigt att vara digital i framtidens vård. Och hur den kan hjälpa.

Lyssna på avsnittet

Länkar

Läs gärna mer om Womni och gör självskattningstestet gratis.

Mer om WHI studien hör du i avsnitt 4b, Gynekolog Hilde Löfqvist kan du lyssna på i flera avsnitt kolla bland annat in avsnitt 169, avsnitt 143, avsnitt 135avsnitt 106, avsnitt 107 och avsnitt 22. Lyssna också gärna på avsnitt 200 med professor Angelica Lindén Hirschberg . Dessutom finns Mats Hammar i avsnitt 5 och i avsnitt 110, bland annat har han gjort intressanta studier som visar att träning kan hjälpa mot klimakteriebesvär.

Läs gärna också Socialstyrelsens rapport